"Ett mästerverk inom ingenjörskonsten och mycket spännande" Hugh Merrick. "På Gotthard överträffar vägen i sig själv den naturliga skönheten av de omkringliggande topparna" Daniel Friebe |
Tog för några dagar sen bilen ner till Alperna. Två år har gått sen senast och nu är det åter dags att pricka av några fler toppar ur den förträffliga boken Bergtagen - Legendariska cykelklättringar i Europa. Börjar i Schweiz med Col du Saint Gotthard från Airolo sidan. 12,7 km och 7,3%. Låter inte så grymt jobbigt men då jag startade i Biasca hade jag vid bergets fot redan cyklat knappt fyra mil med snittlutning på 2,3%. Så benen kändes sura redan innan klättringen började. Det finns två vägar upp till Saint Gotthard. Cyklister skall hålla sig till den gamla vägen som börjar som vilken klättring som helst med bred väg och fin asfalt. Helt plötsligt kom några partier med pavé (gatsten) och det är ju inte det skönaste att cykla på men man försöker hålla humöret uppe och intala sig att nu kan det väl inte komma fler såna partier. Efter ca 7 km en horisontell bom som förklarade att vägen var avstängd. Det har varit kallt ett tag och säkert snöat på toppen men inte kunde detta metallrör få mig att avbryta redan nu. Ledde cykeln under bommen och tänkte att det är väl bara att vända när det inte går att ta sig fram längre. Direkt efter bommen kom dåliga nyheter. Slut på asfalt. Pavé resterande och det gör inte klättringen lättare. Fanns ibland betong längst ut på sidan (där vatten skulle rinna) och när man väl fick cykla där var det kanske inte som att glida fram men ändå nästan som att cykla i hímlen. Gnetade på medan cykeln skumpade på stenarna. Snön började krypa mer och mer ut i stenvägen och så efter en serpa var stenvägen helt täckt av blasksnö.
Inte mycket att göra annat än att konstatera att en avbruten klättring är också en klättring. Det var ca 2 km och ca 200 höjdmeter kvar till toppen så lite surt var det allt. På med mer kläder för att nu ta sig nedför pavévägen. Var det svårt uppför blev det såklart ännu svårare nedför. Tog det så lugnt man kan göra på en cykel och när väl asfalten kom var det som att vara i himlen igen. Stannade för en fika i Faido samtidigt som regnet tyckte det var dags att strila.
_______________
Lite pavébilder
___________________ |
5. Start me up - Rolling Stones
4. Ute på vägen igen - Ulf Lundell
3. Plateau - Nirvana unplugged
2. Vild som Jerry Lee - Perssons Pack
1. Isabella - Ulf Lundell. 10 minuter kärlekspoesi.
Rundan: https://www.strava.com/activities/612034975
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar