Passo di Gavia

"En resa, ett äventyr, en berättelse - en nordisk, nordlig polarfärd"  -  La Gazaetta dello Sport

(idag är det asfalt hela vägen)

Efter Mortiroloklättringen kände jag mig matt i kroppen och ville bara tillbaka till hotellet. Inte ens en härlig baguette och latte i Vezza D'Oglio gav mig några krafter tillbaka. Hade laddat en runda i min Garmin där Gavia skulle klättras på vägen hem men tänkte att den tar jag hellre när jag fått sova en natt. Så jag stannade och frågade efter plattaste vägen till Bormio men det visade sig att det hade blivit en lång omväg. Så det var bara att styra cykeln mot Gaviapasset. Solen sken och det blev till en början en ganska så behaglig klättring. Fantastiska vyer och det kändes trots allt helt ok. Men jag visste också att det kommer att göra ont under de brantare partierna. Och det gjorde det verkligen. På slutet bad jag till högre makter att det inte skulle gå över 10 % för då fanns risken att jag skulle parkera. Gavia är nästan lika populärt som Stelvio för motorcyklister och jag tror nog jag mötte över 300 BMW cyklar. Väl på toppen var jag tvungen att ta fika nr 2. Coca-Cola och kaka vilket gjorde att lite krafter kom tillbaka. Nu behövs det ju inte så mycket krafter för att ta sig ner för Gavia och sista delen in mot Bormio är det stor väg så där behöver man inte ens använda de sura musklerna till att bromsa för några serpor. Efter lite kortare avsnitt av pavé var det gudomligt skönt att rulla in i Bormio och kunna pricka av två stycken HC klättringar.

Efter energiintaget.

Oh så vackert som Vacchi skulle ha sagt.

Rundan: http://www.strava.com/activities/155501611